Mammi Eken

Mammi Eken

onsdag 25 juni 2014

Badrumsgardinen är nästan klar. Min älsklingsfärg, naturligtvis !!


I närbild så här


Ute på Altanen kan man njuta av de här c:a 100 st, rekord

Det blir en fortsättning på detta, men det blir bara "skryt"
Ha det så gott Ni alla
Marianne
Fast eget skryt luktar illa, så berättar jag det (om nån vill läsa det !!!)

Eftersom min man är sängbunden för det mesta, klarar vi oss ganska hyggligt. Tyvärr slogs ju hans njurar ut, efter de operationer av Aortan, m fl operationer som följd. Det går framåt, om än långsamt. Det är ju massor av sysslor jag fått ta över. Bl a är det jag som numera står för all gräsklippning, t o m med åkklipparen. Nu en rolig grej. Frikopplingen sitter så långt ner att jag har svårt att nå den, den går dessutom inte att flytta. Då kommer jag på en strålande lösning. Letar upp en "träbit" c:a 6x6 cm, sågar av den så längden passar. Testar med att sätta fast den med buntband, vilket inte funkade Då kommer nästa problem. Jag hade mätt omkretsen och naturligtvis var de märkta med diameter. Nu är ju inte min starka sida huvudräkning, med Pi & 3,14 osv. men eftersom det alltid finns ettriktigt, eftersom själva kopplingen är rund. Får en snilleblixt, slangklämmor borde ju gå. Mäter och får fram att de måste klara 25 cm i omkrets. Kör in till ett av våra många varuhus och hittar sådana.  måttband i väskan, så blev det inga problem. Vad andra kunder tänkte när de såg en kärring sittande på huk i ett stort varuhus på golvet vet jag inte. Körde hem och fäste fast träklossen på frikopplingen och det funkade. Det har varit jag som skött "renhållningen" av skären under klipparen sen hela ekipaget dragits upp med talga, så det är ju inga nyheter för mig. Dock har jag aldrig rört vid talgan, bara gjort "skitjobbet". Skären har inte blivit slipade de 3 sista somrarna, så det var nog på tiden. Gjorde följande under tiden i dag då Uno var på dialys. (mellan 8,15 - 15.00)  Kör fram klipparen till porten, får den i rätt läge hissar upp den med talga och efter 7 sorger och åtta bedrövelser får jag loss skären, tar bort allt skräp som samlats under den, kändes som cement, men ren blev den. Tar de båda skären går in till slipmaskinen och slipar så de blir "knivskarpa". Monterar fast dem med hjälp av ett rör, för att kunna få ordentligt fäste, och tänk det fungerade helt utan anmärkning. Det där med slipmaskinen är ingen nyhet för mig, eftersom vi tillverkat smörknivar sen vi börjat med konsthantverk för över 30 år sen, som jag slipat tusentals av för att sen måla nån liten grej.Att jag skryter med mig själv är endast av den anledningen att jag inte precis är purung, jag föddes och sen drog världskriget i gång (det andra alltså !!!) Nu skall jag gå ut på terassen med ett glas vin och bara njuta av kvällen, jag tycker faktiskt att jag är värd det.

2 kommentarer:

  1. Vilken helt fantastisk underhållande, sedelärande och desutom rolig berättelse! Jag kan bara säga att Uno har haft tur som fått en sån tuff "källing" annars vete 17 hur ni hade klarat er!?
    Här är det nog så att gubben min sköter allt mekaniskt och tycker att jag är väldans opraktisk. Men jag har kommit på att om det är något mekaniskt jag gillar, som att meka med förgasare eller med någon typ av dekoration eller liknande, då är jag inte så ohändig. Och med tanke på hur mina väninnor är så är jag nog rena tekniska geniet..... *fniss*
    KRAM TILL ERA ALLA TRE från oss tre (Rolle undrade direkt varför det inte var någon bild på gräsklipparen när jag läste ditt inlägg högt)
    Susie

    SvaraRadera
  2. Hej Marianne! Jag håller med Susie i allt hon skriver, ja om inte Uno haft så vet i 17 hur det blivit då.
    Men du är en enveten 'käring' som vill och kan göra allt. Ibland är det så att måste man så måste man, eller hur ?!

    Så fint det växer vid badrumsfönstret, den lila klematisen är mkt vacker.

    Må så gott alla tre, kram/ Eva

    SvaraRadera

Jag blir så glad, för varenda kommentar.