Ha det så gott Ni alla
Marianne
Mammi Eken
söndag 29 april 2012
Nu är det bara framåt.
Att man kan bli så otroligt glad, för ett tel.samtal är ju otroligt. Sen min man kom in till sin första operation 24 jan. har han inte ätit utan det har varit sondmatning. Vår ena dotter ringde och sa " Pappa har ätit i morse". När jag var på väg in till honom, ringde vår andra dotter och sa "när jag kom in till Pappa satt han upp och åt Pytt i Panna" Det verkade som hela avdelningen hade fått glädjefnatt. Han kom hem i tisdags, blir bättre för varje dag. Vi har även fått personligt larm, så jag både hör och känner det, så det o.k. att vara ute och ändå ha koll på honom. Den enda hjälp vi har nu är när han skall till och från dialysen. Har varit ute i stort sätt hela dagen, klippt gräs och "chasat" bort ogräs och även gått en runda med gasolbrännaren, dock utan att bränna något som skall vara kvar.
Det växer ju så det knakar, hinner inte med riktigt. Köpte ju i fjor några pallkragar, som var tänkta att ha lite grönsaker i, men ännu har jag inte gjort ett dugg, hoppas det vänder. Inför hemkomsten från sjukhuset nu sist, skulle jag ju vara duktig och hissa flaggorna ( 3 flaggstänger utmed gatan). Från hösten fram till Påsk har vi vimplar för att sen byta till flaggor. Naturligtvis har linorna snott sig så det gick inte att få ner vimplarna. Har ju flaggstänger där linorna är invändigt (dyra som skam) men efter att 8 flaggor blivit stulna, köpte vi såna stänger. Nu blir det sonen som får hjälpa mig med att fälla dem, men oj vad de blir smutsiga av föroreningar. En liten tulipan kanske kan duga ???
Vi som sköter anhöriga får 10 timmars avlastning (gratis) av hemhjälpen. I april var jag borta 4 timmar när ett barbarn fyllde år, och i lördags var det 6 timmar ett barnbarns konfirmation. Hur jag skall få ihop det i juni är ett stort frågetecken. Först "nollar" vår son, sen ett barnbarn som fyller år, 2 döttrar som fyller på samma dag, samt ett barnbarn som skall konfimeras. Kan ju knappast be någon från familjen om hjälp, eller ? Till sist vill jag visa den underbart goda och tjusiga tårta som vi fick på konfirmationsdagen. Jag tycker den är helt underbar. Tyvärr syns inte bibeln lika tydlig som den var.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken härlig läsning du bjuder på idag! Jag känner din glädje och gläds med dig/er!
SvaraRaderaAng. avlastning har du el. din man kanske något syskon/syskonbarn som kan ställa upp eller en god vän som kan göra honom sällskap under den tid du är iväg? Jag tror att vi ofta är dåliga på att "utnyttja" våra kära vänner av rädsla men man kan ju inte mer än få ett nej "ler" Hoppas det löser sig och att ni får en fin valborg / Kram gittan
Vad glad jag blir för er skull! Tänk att det äntligen har blivit bättre och det ser ljust ut igen.
SvaraRaderaMen varför skulle du inte kunna be nån i familjen? Det är väl självklart att men hjälper varandra vid såna här tillfällen. Jag har en morbror som är sjuk och när hans sambo (även hon sjuk) måste iväg på sjukhusbesök och sånt, är någon av oss släktingar hos honom under tiden. Sånt ser jag som ren medmänsklighet.
Hoppas det löser sig för dig. Var inte rädd för att be om hjälp. Du har säkert hjälpt många andra när dom har behövt det.
Ha en fin Valborgshelg och till dig och din gubbe... en stor kram!
Åsa.
Vad härligt att det går framåt! Ha en trevlig Valborg/Lila-Christina
SvaraRaderaOj vad glad man blev av ditt inlägg! Det låter verkligen som om ni går mot ljusare tider, både bildligt och verkligt. Härligt!!!
SvaraRadera