Mammi Eken

Mammi Eken

onsdag 11 januari 2012

Klosterbesöket.

Vi blev alltså inbjudna till Klostret (Maria Vall) söndagen efter invigningen. Inte utan att man kände sig lite speciell, när vi vandrade över Klostergården till själva Klostret. Det stod massor av folk utanför staketet, och då går vi med en stor blomster-uppsättning och ringer på porten. Känslan när jag steg in går ej att beskriva. Det var som om något mjukt bara ramlat över mig. Eftersom vi är ateister båda, så var det inte en sån känsla, har varken förr eller senare känt nåt liknande. Vi blev guidade runt, helt fantastiskt. Vet inte om de hade samma sysslor eller de ambulerade. Där fanns en grönsaksodling som bara ojoj blomsterodling, bokbinderi, tvättavdelning, oblatbageri, klädvård, kök, bageri, konditori och säkert några jag glömt. Hela atmosfären var bara lugnet själv. Allt i grått och vitt helt otroligt. Där fanns också ett gästrum, där vi blev bjudna på kaffe och kakor. Jag säger bara till alla koonditorer " släng er i väggen" då saknade man verkligen "doggy Bag"    .                                                                                                                                                                                   Klostret invigdes 1991, så det är några år sen. Då var vi så spända och förväntansfulla, så tanken att ta ett foto av våra alster fanns inte, något som vi verkligen ångrar. Man kan även hyra in sig där, om man vill ha lugn, ro och tystnad. Bl a studenter inför någon tenta eller annat. Jag skulle gärna hyra in mig, just p gr a den stillhet och ro man kände.


  Så här ser våra Julrosor ut för närvarande
Ha det så gott Ni alla
Marianne

6 kommentarer:

  1. Det låter riktigt trevligt det där. Kanske man skulle bli nunna...Njä.
    Synd dom inte hade doggy bagar. Jag hade nog plockat med mej lite gott, lixom du.
    Ha de bra. /Knatten

    SvaraRadera
  2. Vilken spännande upplevelse. Kul att få uppleva den stillheten och att beröras av många sinnen.
    Underbara julrosor. ;)
    Ha det gott.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Just vad vi alla behöver..en fristad..har ju min egen lilla här i Sennan..och du jag har en liten knopp på en av julrosorna..men mina blommar inte förrän lite längre fram..ha det..Maria

    SvaraRadera
  4. Det är nog inte många som fått i uppdrag att göra krukor till ett kloster - mycket hedrande!
    Och att få bli guidad runt förstår var spännande. Vi är ju också ateister, men trots det älskar vi att titta på/i gamla kyrkor. Det är imponerande byggnader med en speciell stämning, så jag förstår vad du menar!
    Underbar julros!! Här är det leråker, hela tomten är uppgrävd för dränering av huset.

    SvaraRadera
  5. Vilka härliga minnen,,
    Förstår att det var ngt extra. Jag har varit där också på besök- o visst får man känslan av ngt lugnt o fint.. Ja kanske tid för en dag o natt där??
    Vad fina dena Julrosor är
    Kram Ninne

    SvaraRadera
  6. Oj, vilken fantastisk berättelse! Och vilken ära att få ha sina alster där, synd att du inte har några bilder.

    Även vi som inte är troende kan känna den frid och ro som råder i en kyrka eller ett kloster och njuta av dess prakt.

    SvaraRadera

Jag blir så glad, för varenda kommentar.