Den allra minsta rörelse jag gör för att klappa henne, så backar hon direkt.
Vi har ju haft otroligt många katter här, som tyvärr blivit överkörda uppe på vägen. Fruktansvärt tungt. Men vi tror inte Grånos blir ett sånt offer, hon är livrädd för ljud. T.o.m. nu i vinter, när jag haft broddar på skorna, väntar hon tills jag gått in igen, men inte nu när det är så himla god mat.
Hittade ett gammalt foto som visar hur vi tycker katter skall va.
Ha det så gott
Marianne
Åh vad kul att du ÄNTLIGEN fått riktig kontakt med Grånos! Inte en dag för tidigt!!
SvaraRaderaVi skulle faktiskt kunna tänka oss en katt efter Penny (hon hatar katter), men vi har ju landsvägen gåendes precis utanför oss så vi vågar inte. Har haft ett par katter som barn, så det vore kul att uppleva det igen!
Grattis! Det var ju i alla fall ett stort framsteg. Undrar just vad det där var för mat? Skulle kanske vara nåt för våran kräsne Lasse.
SvaraRaderaKram från Åsa.
Där ser du att trägen vinner. Grånos kan nog bli tam till slut. Den har nog blivit skrämd av ljud från början. Vår dotter hade 4 katter ett tag. Nu finns det bara en kvar. De bor också nära en trafikerad väg.Den som är kvar höll också på att mista livet men klarade sig underligt nog när den fick sig en törn av en bil. Jag hoppas att hon blev skrämd för nya utflykter. Kramar. Anita
SvaraRaderaSå god mat det måste vara när hon äntligen kommer fram. Synd att hon inte är som katterna på sista bilden men man kan tycka om henne ändå. Du får fortsätta med pensionärsmat. /Knatten
SvaraRaderaÄNTLIGEN!! hoppas det varar o TÄNK att du fick klappa henne.
SvaraRaderaLilla GRÅNOS var nu en snäll kicka o följ med Marianne in i stugan!!
KRam Ninne